Endorfindisco i min kropp!

Jag stack ut och sprang 8 km imorse, eller det var nog snarare förmiddag. Imorse var det alldeles för kallt med sina -12 grader. Inte så värst skönt att springa då. Jag måste medge att jag inte var jättesugen på att springa när jag hade bytt om till löparkläderna. Det kändes lite bättre när skorna kom på och jag blev supertaggad när jag väl fick bra musik i öronen. Då var allt motstånd som bortblåst. Tänk vad lite bra musik kan göra underverk för ens träning! Givtevis hade jag Iron Maidens Hallowed be thy name som första låt för att bli extra taggad. Jag skulle nog inte kunna springa utan musik. Vädret var fint, solsken från klarblå himmel, lite kalla vindar på vägen hem och nån minusgrad och bäst av allt jag slapp halka runt som bambi p hal is. Asfalten och grusvägen var fri från is och snö. Lovely!!

Det blev en av mina favvorundor, den är ganska kuperad med lååånga uppförsbackar och rätt så många såna. Tyckte vi, jag och hunden, höll ett hyfsat bra tempo idag, låg väl på ca 5,15-20. Jag hade bra draghjälp av hunden. Tror han njöt i fulla drag av att få sträcka ut. Det var gott att springa idag! Kände hur endorfinerna kom igång i kroppen och de hade nog ett rejält disco efteråt för jag mådde så himla gott. Älskar att springa när dte flyter på i ett skönt tempo och när man känner att man har hur mycket ork som helst. Att springa är nästan som en slags meditation för mig. Skönt att få en stund för sig själv. Nästa runda blir på onsdag. Längtar redan!