torsdag 21 juli 2011

Morgontankar

Sitter här och tittar på tv medan Smilla leker på golvet. Drabbades plötsligt av en melankolisk känsla och blev lite blödig. Det slog mig hur mycket jag älskar den här lilla varelsen. Hur underbar hon är. Känns lite vemodigt att börja jobba snart trots att jag ser fram emot det. Det blir ett nytt kapitel i livet att sätta henne på dagis. Hon blir ju stora tjejen då. Jag ska verkligen njuta av de här veckorna som är kvar av ledigheten.

När jag ändå var inne i den vemodiga sinnesstämningen så fortsatte jag på samma väg. Råkade se ett program från USA och började sakna vår amerikanska familj enormt mycket. Åh jag vill åka tillbaka dit!! Det var så himla kul när vi var där. Underbara folk...

Sen kom saknaden efter mina föräldrar som är i Finland i vår sommarstuga. Nu får de snart ta och komma hemåt igen.

Så här sitter jag och saknar men på ett märkligt skönt sätt. Det går inte förklara riktigt. Är happy då jag har så mycket fint och underbart att sakna, och det bästa av allt har jag sittandes bredvid mig.

Kanske ett flummigt inlägg men oh well lite morgontankar och flum kan ju också vara behövligt.

1 kommentar:

Johanna sa...

Visst kan det vara härligt att sakna ibland för då minns man ju hur mycket man älskar alla sina underbara vänner o släktingar.

Du vet ju att jag förstår dina känslor inför dagisstart. Du kan tro att jag GRÄT när jag fick mitt schema och insåg att jag kommer att gå i skolan 8.15-17 VÄLDIGT många dagar. Med pendlingen på det så lär jag missa hela Linnéas dagar. =(

Kram!!