Som ett brev på posten

Jahaja, superförkylningen från hell kom som ett brev på posten när S gick tillbaka till förskolan efter jullovet. Grrr. Ganska så väntat men aaah så trist. Sen jag hämtade henne i eftermiddag strax efter 15 så har det forsat ur näsan på henne. Nu sover hon, men vi får väl se hur det går inatt ifall förkylningen spökar med henne. Utöver förkylningen så trillade hon idag när vi skulle gå till bilen från dagiset. Tror hon bet sig i tungan för hon blödde ur munnen. Inte mycket. Tittade och kände på tänderna men det verkade sitta som de ska. Sen blev det ju inte direkt bättre att dångade i sitt söta lilla huvud i bildörren. Jag undrar om körde på alla fredan den 13:e kort idag? Hur mycket otur som helst för liten. Hennes humör har pendlat upp och ner som berg-och-dalbana hela eftermiddagen. Minst sagt svettigt att vara själv med henne då.

Huset är städat och tvätten otvättad. Den får jag ta tag imorn. Orkar inte idag. Den här veckan har varit så intensiv på jobbet, allt man måste komma ihåg sen innan lovet. Pluss att veckan har varit händelserik, som lärare har man verkligen många bollar i luften för att använda ett klyschigt uttryck. Tack och lov är det fredag imorn och då har jag bara en lektion och den är mellan 12-13.30. Sen är det heeeeeeelg!!